Är ni precis som jag och kan verkligen få panik på morgonen då ni inte har aning vad ni ska ha på er? "Den tröjan är för liten, för stor, för ful, sitter tokigt och lägger på tre kilo som man gärna klarar sig utan". Högen med ratade kläder blir större o större medan högen i garderoben blir allt mindre... Känner du igen dig? Hade nästan det problemet idag fast det var tvätthögen som bara blev större o större. Efter ett tag blev jag orolig att jag inte hade några rena kläder kvar, men nu är det problemet fixat i alla fall, hehe. Det fick bli en akuttvättning av kläder helt enkelt så när allt har torkat så har jag mitt på det torra igen. Och ja, jag insåg precis hur det där lät.

Då jag är fullkomligt uttråkad här på andra sidan vattnet så tänkte jag ge lite tips på saker som man verkligen måste ta sig tid att göra om man någon gång besöker London!

På dagens schema stod - ingenting, har verkligen inte gjort någonting. Tom var nämligen sjuk och då bestämde sig Ann för att vara hemma hon med för att hålla lite koll vilket gav resultatet att jag inte har jobbat nåt alls idag. Rätt skönt, men skönare om jag veta om det tidigare så att man hunnit planera saker att göra. Fast det har varit rätt skönt att bara driva omkring om jag ska vara ärlig. Har dock hunnit med att maila saker som behövdes mailas plus kollat upp lite kurs på universitet i East Finchely, nu gäller det bara att bestämma sig för hur man ska göra. Inte det lättaste alltid... Har även hunnit med att gå ut och fota lite i skogen här intill. Resultatet får ni dock håller er till tåls med, hinner inte riktigt fixa det idag!

Rubriken förklarar allt, regn och rusk är vad gårdagen bestod av. Men det gjorde också att det blev filmmys med härliga personer. Dock var det att gå och hämta Isobel på eftermiddagen som så smått förstörde det hela. På vägen dit så regnade det inte så mycket, var ärligt talat relativt mysigt att gå i lite duggregn med ett paraply. Unvek nämligen att bli blöt om fötterna, hatar verkligen det. Värre var det att promenera till baletten. Då hällregnade det verkligen. Blev helt dunsur och sen fick man sitta och vänta i blöta kläder tills baletten var klar. Men ska inte klaga, de var jättesött och jätteduktiga när de dansade så man glömde faktiskt bort hur våt man var. Men det var väldigt skönt att komma in igen och ta på sig varma kläder!

Jag förstår inte varför den aldrig blev klar, fläskpannkakan alltså, såg ut som gröt typ. Men den smakade gott i alla fall, tyckte jag, fick dock lite blandad respons från övriga. Tror att jag får leta reda på recept för mat som passar till barn, känns som att det är svårt att få alla att tycka om maten så fort det är lite mer avancerat. Smördegsbakad kassler skulle nog fungera om jag haft kassler och fläskfilé men det finns inte heller. Vad ska jag ta mig till?!

Det är konstigt hur man kan gå i en helt främmande stad och fortfarande känna sig hemma. Det är konstigt att bo hos en annan familj och ena sekunden känna att man passar in för att sekunden senare känna sig otroligt ensam. Det är konstigt hur man kan känna sig ensam trots att man är omgiven av massvis med människor. Det är konstigt att man kan ses som Londonbo trots att man endast bott här i en vecka. Det är konstigt hur man kan gå och titta på utsikten över London och bara njuta för att två meter senare tänka, vad tusan gör jag här? Det är konstigt hur man kan lyckas få en vattenblåsa under ena foten för att sedan få en under den andra. Det är konstigt hur mycket en bra bok kan få en att må bättre. Det är konstigt hur man ena dagen kan ha den mesta fantastiska dagen men goda vänner för att morgonen därpå kännas sig jätte depppig och bara vilja åka hem. Det är konstigt hur plötsligt hemlängtan smyger sig på. Det är konstigt hur mycket man kan sakna djur och människor. Det är konstigt att man kan gå och samtala om familjen samtidigt som man njuter av engelska parker. Det är konstigt hur man kan njuta och våndas på samma gång.

Godkväll alla barn nu är det barn program... haha nej inget sånt idag. Mesta dels av dagen har spenderats på Oxford street. Det var inte så mycket folk idag så det är skönt, dock var jag nog mer taggad att åka igår kväll än vad jag faktiskt var idag men åkte ner ändå och hade det relativt trevligt. Kände mig lite ensam dock men fick i alla lite köpt vilket alltid är en tröst. Hittade ett par nya skor till ett bra pris och hoppas att de ska vara bättre än de jag har nu som gått sönder så. Dock vill jag inte riktigt ge upp dem då de är så otroligt sköna att gå i. Men men får se hur det går.

Gud, vad trött ja är. Är helt slut i både ben och huvud. Kan det beror på att jag dels gick vilse på väg för att hämta Isobel samt hade lite problem med laddsladdarna imorse? Mycket möjligt men den känns som att det bara har varit en skön och avslappnat dag. Tog en lång avslappnade dusch och har inte jäktat det mista idag men ändå så är jag helt slut, blir nog en tidig kväll ikväll. Dock har jag under dagen upptäckte två saker, dels att det är fruktansvärt svårt att laga mat som alla tre barnen ska tycka om samt att det inte finns samma matvaror som i Sverige. Men sen har jag till min stora glädje även upptäckt att jag efter lite mer än en veckas tid börjar komma in engelska på riktigt. Det låter inte så krystat längre även om man ibland hoppas att ingen hörde de jag sa för det lät så hemskt men det händer inte lika ofta nu. Kom på mig själv att mumla för mig själv på engelska när jag lagade middag samt räkna engelska då jag försökte räkna ut när jag skulle bege mig hemifrån. Man känner sig lite mer hemma när man inte behöver anstränga sig så hårt!!

hej allihopa, ursäkta den väldigt dåliga uppdateringen men nu ska jag verkligen skärpa mig, har varit sköna med intensiva dagar på sistone, skolan har nu börjat vilket är lika med rutin. Så skönt, nu ser dagarna ut som de borde göra. Dock så blir vi allihopa så fruktansvärt trötta så kvällsmiddagarna man ibland bli en ren pärs med en trött sju åring med humör och en 11 -åring som är expert på att reta upp henne. Låt mig säga så här det har varit rätt skönt att kommit ut på kvällarna dessa dagar. Man behövde verkligen varva ner med härligt folk. Det har jag också tänkt på, hur skönt är det inte att vi drygt 10 stycken au -pairer från Swedish Connection som bor i Norra London alla kommer så bra överens. Alla är verkligen helsköna människor och har man en dålig dag så är det verkligen behövligt att få prata ut med människor som förstår och själva vet hur det är. Väldigt bra att vi uppmanas att träffa varandra, Tack Marie

Halloj allesammans! Hoppas eran gårdag var bra, det var i alla fall min, eller relativt bra. Igår var nog första dagen som jag verkligen hade hemlängtan, vilket var sjukt jobbigt, ville bara hem ett tag på morgonen. Men pratade med familjen i telefon så det blev lite bättre efter det. Dock var det väldigt svårt att lägga på när vi skulle sluta, ville ju bara prata lite till.

Hej allihopa, har haft en jättemysig dag i centrala London med sol, härliga britter, god pizza och mycket promenerade. Ni kan inte ana hur mycket mina fötter värker för tillfället. Aj, säger jag bara. Dock var det väldigt mycket folk så vi orkade bara gå runt och kika lite i affärerna på Oxford street innan vi gav oss ut på datorsladdsjakt. Tog oss minst 40 min gång nerför hela Oxford street och sedan hela Tottenham Court Road för att hitta en, som visade sig inte passa i slutändan, nåväl det var mysigt ändå. På kvällen lagade vi jättegod mat alla tillsammans i familjen och sen läste jag Pippi Långstrump för den yngsta. Kort och gott en riktigt god dag, förutom att jag skar mig i fingret, samma finger som jag brände igår.

Lite tidiga hälsningar från London, har lite svårt att sova längre over here, men det kommer väl. Det får bli ett kort inlägg, ska åka ner till centrala London för att verkligen inse att jag är i London :P, ska bli jättekul, verkligen. Det känns rätt coolt när man faktiskt tänker på att för den närmaste tiden kommer man vakna upp i ondon, London!!!! Det är något att tänka på... Nej nu ska jag ta och krypa upp ur sängen och börja dagen.

Ursäkta den fruktansvärt dåliga uppdateringen men det har varit lite problem med internet samt att det bara varit allmänt mycket så jag tycker jag är ursäktad. De tre senaste dagarna har nog varit några av de mesta galna dagarna i mitt liv. Det är otroligt hur snabbt man kan kastas mellan förtvivlan och förväntan. Säga hejdå till familjen på arlanda var kanske det svåraste jag någonsin har gjort. För även om de egentligen bara ett telefonsamtal iväg så överger man en trygghet som alltid funnits där. Ärligt talats så var jag efter säkerhetskontrollen på väg att vända tillbaka igen men lyckades förmå mig till att fortsätta gå. Och det blev bara värre. Som jag satt och skakade av nervösitet vid gaten har jag aldrig gjort förut. Folk måste verkligen ha tittat snett på mig utan att jag själv märkte det, det såg nog rätt roligt ut. Men sen, så fort jag satt mig på planet så släppte allt och jag blev nästan läskigt lugn. De två och en halv timma det tog till Heathrow var verkligen avslappande och väldigt skönt. Men sen landade jag och blev då lite nervös. Det är ju så mycket moment som man måste gå igenom, gå genom passkontrollen, hämta bagage, tull och sen ut. Det var efter tullen som det för första gången slog mig att nu skulle jag försöka hitta tre människor som jag aldrig sett förut i ett hav av människor. Knuten i magen knöts sig hårdare. Men det var inga problem, jag kände igen dem får fotona och de kände igen mig så det gick väldigt smärtfritt. En lättnad spred sig i kroppen samt en känsla över att detta faktiskt kommer gå vägen. Det var oxå rätt betryggade att de första man får syn på är ett IKEA; kändes som hemma på en gång. Sen var skönt att upptäcka att engelska funkade relativt smärtfritt, familjen är jättetrevligt och att enda som var svårt var att prata men mamma o pappa på kvällen utan att verka alltför ledsen, man var trött, dumpad med information och i ett helt främmande land samtidigt som tryggheten fanns på andra sidan luren. Dock sov man som en stock efteråt vilket var väldigt skönt!